Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Länge har teoretiker intresserat sig för hur människan kommunicerar känslor. Men kommunikation via icke-lingvistiska röstuttryck är ett relativt nytt forskningsfält, där ytterst få studerat ämnet utifrån ett kulturellt perspektiv. Tidigare har aldrig så många som arton emotioner undersökts i en studie om igenkänning av tvärkulturella icke-lingvistiska emotionella röstyttryck. Syftet med studien är att undersöka om arton emotioner uttryckta av aktörer från andra kulturer går att identifiera. Fyrtio deltagare har i två skilda experiment bedömt emotionen bakom sammanlagt 427 röststimuli från Indien, Kenya, Singapore och USA.

Svenska är ett kvantitetsspråk där vokalernas längd kan vara betydelsebärande och förmågan att visuellt kunna diskriminera mellan vokalers längder kan vara en relevant komponent i talsignalen. I denna studie undersöktes hur visuell diskriminationskänslighet för vokalduration förehåller sig till läppavläsning.  Experimentbatteriet bestod av tre delar: visuell vokaldurationsdiskrimination (VDD), icke?lingvistisk durationsdiskrimination (ILDD) samt visuell ordidentifikation. VDD och ILDD baserades på en 2AFC?design där uppgiften var att bedöma vilket av två stimuli som presenterades under längst tid.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur reportagejournalistik skiljer sig i olika publiceringskanaler. Huvudpunkt för undersökningen ligger i att studera lingvistiska skillnader och undersöka hur journalistiska texter dras mot olika fält beroende på publiceringskanal.Undersökningen består av en lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Denna analys har jag gjort med hjälp av två journalistiska verk där det ena är publicerat på Aftonbladets webb och det andra i pappersmagasinet Offside. De slutsatser som dras utifrån undersökningen bör ses som ett första närmande av att undersöka de skillnader som finns mellan reportage publicerade i olika merdier. Enligt slutsatserna i denna uppsats kan man se klara lingvistiska skillnader mellan texter publicerade på webben kontra pappersmedia.

Denna uppsats behandlar lärarkårens nationalismunder perioden 1882-1914. Dess syfte är att undersöka hur lärarkåren underdenna period ansåg att man bäst förmedlade nationell fostran och vad dennafostran borde innebära. Med hjälp av den tidigare forskningen på området somofta behandlar skolans roll och funktion inom nationalistisk fostran så har jagtagit mig an att undersöka hur lärarkåren själva uttryckt denna sin roll ochuppgift genom sitt dåtida fackorgan SvenskLäraretidning. De teorier som jag stöder mig på har framföralltpresenterats av författarna Eric Hobsbawm och Herbert Tingsten. Den förre harbeskrivit ingående hur nationalism, patriotism och fosterlandskärlek bildas ochvad de stöder sig på, den senare har mer ingående beskrivit processen i Sverigeoch i förhållande till skolväsendet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka problem samt lösningar i relation till informationsåtervinning över språkliga gränser. Metoden som har använts i uppsatsen är studier av forskningsmaterial inom lingvistik samt främst den relativt nya forskningsdisciplinen Cross-Language Information Retrieval (CLIR). I uppsatsen hävdas att världens alla olikartade språk i dagsläget måste betraktas som ett angeläget problem för informationsvetenskapen, ty språkliga skillnader utgör ännu ett stort hinder för den internationella informationsåtervinning som tekniska framsteg, uppkomsten av Internet, digitala bibliotek, globalisering, samt stora politiska förändringar i ett flertal länder runtom i världen under de senaste åren tekniskt och teoretiskt sett har möjliggjort. I uppsatsens första del redogörs för några universellt erkända lingvistiska skillnader mellan olika språk ? i detta fall främst med exempel från europeiska språk ? och vanliga problem som dessa kan bidra till angående översättningar från ett språk till ett annat.

Titeln på denna uppsats är "Beskrivning av tok pisin". Och det är också vad uppsatsen avser att vara, en sammanfattande beskrivning, på svenska, av språket tok pisin, översiktlig och klar utan att för den skull försaka den lingvistiska korrektheten. Texten vänder sig naturligtvis i första hand till den som har en viss skolning i allmän språkvetenskap, men det är min förhoppning att även en lekman som läser uppsatsen ska få en viss behållning av den..

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning därefter. Syftet med denna undersökning är att vinna en ökad förståelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nå vårt syfte har vi intervjuat pedagoger i både förskola och skola, där de, ur sin egen synvinkel, fått rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgångspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av både förskollärare och grundskollärare anser sig använda den berättande utgångspunkten allra mest.

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

Uppsatsen Röst och inskription. Utkast till den inre monologens teckenteori kan sammanfattas som ett försök att beskriva och förklara strukturella och funktionella egenskaper hos inre monolog (i engelsk litteratur inner speech), samt relatera dessa egenskaper till ?yttre?, dialogiskt talspråk. En axial grundtanke som löper genom hela undersökningen är att monologen inte utan vidare låter sig reduceras till en enkel formel som ?talspråk minus röst? etc., utan att monologen bör anses betingad av andra lingvistiska förutsättningar, bland vilka frånvaron av fysisk röstbildning bara är en bland flera faktorer..

Detta examensarbete behandlar användandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser användandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lägger sändare respektive mottagare i användandet av smileys? Går det att kategorisera och gruppera användarna av smileys utifrån ålder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattspråk (innehållande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, använder sig av dagligen framför sina datorer. En enkätundersökning bland elever vid två år 6-9 skolor och en undersökning via två diskussionsfora på Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys används som ett uttryck för känslor, sinnesstämningar, ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall..

Uppsatsen undersöker hur språket, informationen och marknadsföringen på japanska kampkonsters hemsidor skiljer sig beroende på om målgruppen är svensk eller japansk inom den sportinriktade judon och den mer traditionellt och kulturellt inriktade bujinkan. Utifrån en multimodal analys undersöks relationen mellan texter och bilder, och utifrån ett språkligt perspektiv kommer hemsidornas text att analyseras.Dianne Cyrs forskning kring hemsidors lokalisering och anpassning efter olika kulturella bakgrunder utgör det teoretiska ramverket, liksom Anders Björkvalls teorier kring multimodala analyser.Undersökningen visar på tydliga skillnader i hur bujinkan respektive judo porträtterade sig själva och vad de lade vikt vid när de beskrev sin art. Dessutom kunde skillnader mellan Japan och Sverige påvisas beträffande informationsmängd, innehåll samt sätt att framställa samma art utefter de rådande kulturella och lingvistiska förhållanden som finns..

Mitt syfte med denna uppsats är att belysa effekterna av tvåspråkighet hos vuxna. Mina frågeställningar är om tvåspråkigheten ökat den lingvistiska medvetenheten och om informanterna ofta växlar mellan språken. Jag har även frågat om intervjupersonerna känner sig bikulturella lika mycket som de är tvåspråkiga samt om de upplevt positiva eller negativa attityder till tvåspråkighet. Som metod har jag valt att genomföra intervjuer med informanterna. Jag har intervjuat sex personer.Resultatet visar att tvåspråkigheten medför ett språkintresse och en ökad språklig medvetenhet.

Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse..